VR 2010 7:28

Det kommer sent men vill ändå lägga in en kommentar om årets hittills trevligaste cykelrunda. Vilket lyft att få köra runt Vättern under normala tider på dygnet! Efter alla år med en halvtimmes sömn i bilen eller en avbruten nattsömn i något dike i ett blött tält blev uppladdningen inför årets cykelevenemang en ytterst njutbar historia i välkomnande herrgårdsmiljö. Kom i säng i tid på fredagkväll och sov sedan sött till jag vaknade utvilad kl halvåtta på lördagsmorgonen. Frukostbordet med gröt, ägg, mackor och allt kunde önska sig stod färdigdukat av Linn som servat cyklister hela natten. Fick till och med väcka kroppen med en alldeles äkta espresso innan det var dags att plocka fram den nyputsade cykeln ur garaget. Med en lagom vind i stabil sydlig riktning blev årets Vätternrunda en riktigt snabb historia. För dagen prydd i Landsnora CKs ursnygga tröja rullade jag iväg tillsammans med övriga Landsnoralaget kl 09:34. I vår startgrupp fanns förutom oss ett snabbt gäng från Falköping och en grupp från Örebrocyklisterna. Plus lite annat löst folk. Vi körde iväg och Falköpingsgrabbarna bestämde takten från början, utan att vansinnesköra. Den lilla snygga Landsnoragruppen placerade ut sig på olika platser i klungan. Ganska snart kom tåget med Continental Test Team som startat 4 minuter efter oss på jakt efter en tid under 7:30. Flera i vår klunga blandade sig i Contilaget och fortsatte i deras tempo, så även jag. Det var det sista jag såg av andra Landsnoratröjor innan målet i Motala. Färden mot Motala flöt på mycket bra med Contilaget och när de överraskande tidigt tog kisspaus efter Gränna fortsatte jag att rulla. Snart var de ikapp igen och vi blev efter Jönköping färre och färre som gick runt i den belgiska klingan. Mellan Fagerhult och Hjo endast 12-14 stycken. Inför min obligatoriska svacka mellan Hjo och Karlsborg så gick jag också ner och la mig i svansen. Var riktigt skönt att ligga därbak och hämta nya krafter. Så när vi så småningom vände söderut igen så insåg jag att det fanns chans även för mig att klara 7:30. Sista 4 milen in till mål jagade jag på så gott jag kunde i klungan och kände mig urstark. Men många andra var slitna och det var svårare och svårare att få klingan att flyta på. Men Leo Ranta var fantastisk som lagledare och lyckades få med ett stort gäng in i mål. Väl in i Motala insåg Cont att tiden skulle klaras men jag som hade 4 minuter mindre att gå på kände pressen att fortsätta köra. Så i mål kom jag ca en halvminut före resten av Contigänget. Min tid blev 7:28:17. Ett präktigt rekord för min del. Att kvällen sedan fortsatte med grillning, öl och vin hos Linn gjorde till slut årets Vätternrunda till en resa i en helt egen klass.